Frösön by day

Idag har jag och lill kusinen Katta varit på Gregoriemaknaden i Östersund. Denna marknad är ett frosseri för dom som gillar getmese, rökta produkter, 5 par strumpor för 100 kr, handväskor osv osv. Alla marknader har liksom exakt samma utbud. Hmm när ska det istället för munkar säljas kaffekask?! Tänk vilket drag det skulle bli och gud va dom skulle få sälja om "alla" besökare gick runt och var lite smålulliga.

I Sundsvall finns en marknad som heter Selångermarknad, där minsann har dom ölförsäljning. Detta faktum var perfekt när exet började trilskas och klagade över att det var tråkigt att gå runt och kolla.

Har märkt en tendens bland män att så fort dom ens känner lukten av exempelvis IKEA, så har dom liksom tappat allt mod. Män är som stora klagade barn i köpcentrum - Ska du prova allt det där? När ska vi åka hem? Köp den där tröjan, så vi kan fara hem sen osv osv. Killar har liksom ingen känsla för att gå runt i timmar och kolla in olika alternativ, för att sedan gå tillbaka och köpa det allra första plagget/saken man stod och klämde på.

Måste ju ta och berätta varför jag valt den rubrik jag valt till detta inlägget. Jag och kussen gick från henne på Frösön in på marknaden. På vår väg i snålblåsten passerade vi ett bostadshus som Susanne besökt i samband med en blöt utekväll för måååånga år sedan.

Hur som haver så hade Susanne missat alla bussar hem den gången och taxi till min by kostar skjortan. Mitt i allt elände dyker min polare Patrik upp. Denne vän hade för kvällen lånat sin släktings lägenhet och förbarmade sig över en stackars "hemlös" Susanne. Efter att obligatoriskt druckit några "välbehövliga" stadiga efterfests groggar sussade man gott tills tidigt dagen efter.

Dagen efter dyker släktingen upp - Hej hopp. Jo men visst hoppla. Frukost intogs och Susanne började känna av en "trevlig" bakfylla. På den gamla "goda" tiden festade man ju oftast 2-dagars och detta var en lördags morgon. Susanne kom då på att en öl vore kanon, så hon frågar lite "diskret", men det gav utdelning och en kall pilsner serverades. Gud vilken bra bed and breakfast detta place var.

Nu till det festliga i denna historia. En ny släkting dyker upp. Susanne hade vid detta laget hunnit bli lite smålullig. Gud va roligt med mer folk, ni vet desto fler desto bättre. Den nya släktingen vid namn Karin sätter på radion. Det visar sig att hon skrivit en låt till Vikingarna, love you long time Christer Sjögren. Där sitter nu jag och Karin och håller våra tummar, Susanne jobbar vidare på sin fina fm fylla och vi inväntar om Karins låt tagit sig in på Svensktoppen.

Till slut kommer resultatet. Ett jubel utan dess like bryter ut. Karins slagdänga - Kan man älska nån på avstånd, hade lyckats. Jihaaaaaaaaaaaaaaa...!!! Tänk vilken rolig fm Susanne hade den gången. Sånt där lyckas man banne med inte längre. Det är väl åldern som sätter stopp.

Måste ju till slut säga att jag är stolt att jag fått dela denna magiska stund med Karin m.fl.

Kan man älska nån på avstånd, tralalalalalala.. många timmar i min bil, tralalalala.

Bye and going to Melodifestivalen next år / Susen