"Braigt"

Idag har Susanne en alldeles underbar dag =)

Dagen började med sovmorgon, vi hade självstudier tills kl 13 på nya jobbet. Så man kunde sova ut, me like. Sen var det roligt inne på jobbet, vi gick igenom en del grejer och det känns som att jag kommer trivas med arbetsuppgifterna.

När jag kom hem möttes jag av ett kuvert med Riksbyggen loggan, hmm..?! Det visade sig att jag kommer få 3710:- i styrelsearvode imorgon. Jihhaaa!!! Pengar man inte räknat med är ALLTID skoj.

Sen fick man skattebeskedet idag, ska få tillbaka typ 550:-.. Inte mycket men huvudsaken att man inte måste betala tillbaka en j*vla massa. Puh..!!

Så nu för och få min "braiga" dag ännu bättre behövs bara något trevligt sms från någon intressant karl.. Finns såna..?! Hahaha..

Hoj / Susen

Högröd

Idag var första dagen på "kassan". Än så länge verkar det vara en trevlig arbetsplats, träffade på en hel drös med "kändisar" idag. Kul!!

Idag har vi mest suttit rakt upp och ner på våra arslen och lyssnat. Såna dagar blir som hemskt lååååånga, men men man måste ju lyssna för och till slut bli en fullfjädrad handläggare. =)

Hoppas att det blir lite mera praktiskt imorgon, mer min grej.

Usch och fy jag höll på att dö en sväng idag. Flera från mitt gamla jobb på Observer har ju börjat idag också och jag satt brevid Lars. Lars delade jag rum med i ca 7 månader, så vi har massa gammalt tok sen förr. När ena utbildare står längst fram och pratar kläcker jag typ en kommentar till Lars, vilket jag aldrig skulle ha gjort. Jag vill dö av skratt, blir högröd och får mer eller mindre kväva skrattet med handen. Fan att det är sååå svårt att låta bli att skratta en sån gång när man verkligen inte får. Kommer ihåg en gång när jag gjorde en optiker undersökning och står i en såndär maskin runt hela huvudet, ni vet en sådan man lägger hakan i. Iaf så får Susanne ett sånt totalt skrattanfall, det går inte hejda. Optikern blir till slut irriterad, men jag kan liksom inte sluta. Huvva.

Nu ska jag äta äggmacka.

Heeddåå /Susen

Manicklar

Har nyss upptäckt att jag missat alla mina vanliga "somna till" program. Men tur det är bara MacGyver kvar. Inte bra. MacGyver är liksom ingen favorit.

Tänk när killarna i klassen hade en MacGyver koja. Detta var i Gymnasiet, nä haha det var väl i kanske mellanstadiet. Dessa herrar idag är allt från lärare till poliser. Undra om dom drömmer sig tillbaka till sin MacGyver koja? Kojtiden i livet var en härlig tid. De största problemen man hade var att några andra kanske pajjade den osv. Tror nog att alla känner igen sig. Man hoppade hopprep, byggde kojor, paxade platser, skvallrade för fröken, hade fruktstund osv osv.

Hmm kan man hitta tillbaka dit kanske?! Vet inte om alla lyckats se denna reklam, men det är iaf 3 gamla tanter som sitter vid ett bord. 2 av tanterna försöker fixa en smörgås åt den tredje tanten. Men icke san icke. Hon vräker ner mackan på golvet, precis som en liten tjurig 2-åring. Tänk va roligt det skulle få vara att bara för en dag faktiskt få vara typ 7 år igen. Bygga kojor och annat smått och gott.

Alla kommer väl ihåg termen "spina" dvs smyga och spana in folk. Spina tiden är liksom inte på samma nivå numera. Tror mina grannar skulle bli mäkta uppretade om dom såg mig ligga ute i buskarna "spinandes". Haha.

Mvh Susen som INTE vill ha det orangea (hmm stavas det så?!) kuvertet, jag vill byta bokmärken eller lukt suddigummin istället. Fram med manicklarna.

Pralin

Nu har Susanne lagat riktigt god och nyttig mat för en gångs skull. En köttgryta med morötter och kålrötter samt ris till. Mumma. Fullkomligt älskar husmanskost. tänk typ biff, potatis, lite grönt samt lingonsylt. Me like.

Det är såå synd att sådan mat oftast tar hundra mer år att tillaga än "vanlig" mat. Bara en sån sak som att koka potatis tar ju en evighet, potatismos tar ju bara någon minut. Hmm man tar sig inte tid.

Nu ska jag strax smaska i mig min goda mat, förhoppningsvis är den det. Man får väl se. Ibland kan det ju se bättre ut än vad det är. Precis som med karlar. *skratt*

En granne när jag var liten tös (han var en liten pöjk) tog en färgglad lockande kaka från ett kakfat, men spottade snabbt ut den och sa samtidigt som han la tillbaka den - Den såg godare ut än var den var.

Precis som i livet, mycket ser godare ut än vad det verkligen är. Men rätt som det är dyker en riktig pralin upp. Sånt kan man sedan leva på länge.

Smask time / Susen

Rosor till M

Sitter här och äter fil och i müsli. Har som bestämt att beach 2009 inte är försent. Det kommer från personen som tryckte Max hamburgare i kl:21.00 rycket igår kväll. Men det har jag förträngt nu. Haha. Måste ju säga det att Max är den allra bästa kedjan, släng er i väggen MacDonalds, Sibylla osv, Max rockar. Mums!!

Har nyss ringt upp en väldigt trevligt kvinna på lärcentrum ang ett gammalt betyg, vill skänka 10 röda rosor till denna kvinna vid namn Marika. Jag har pratat med henne 2 ggr och hon är en riktig solstråle. Finns det någe värre än när personer man ringer till i olika sammanhang är rent ut sagt surskitar?! En väninna (säger inga namn, men hon vet) väljer tom med att lägga på luren när en viss person hos folktandvården svarar. Och jag förstår henne, mer osympatisk människa får man ju leta efter.

Borde det inte finnas sk Charm-kurser ala 80-tal?? Skicka iväg alla dessa surskitar, så dom lär sig att åtminstone inte fräsa i andra ändan av luren. Exemeplvis så finns det ju risk att cirka 40% av dom som ringer och avbokar sin tandläkartid samma dag faktiskt har drabbats av magsjuka?! Haha även om dom vet att detta faktum är ren och skär lögn från ca 39.9999%, så måste dom faktiskt vara trevlig ändå. Så det så. Eller!?

Müsli "lover" over and out / Susen

Samhället..?!

Tiden verkar ha försvunnit från mitt bloggande också. Hmm jag har ju som svårt att regelbundet skriva saker, men ni får ha överseende med detta dilemma.

Jag har haft en hektisk vecka (eller egentligen inte), har nog mest varit lat. Men det får man vara, så det så. =)

Lathet är när man svär att man ALDRIG mera ska upptäcka att lägenheten ser ut och luktar som skit, men titt som tätt upptäcker man ändå att så är fallet. Hatar att ha stökigt, men som sagt va TV, dator osv osv tar hellre min tid.

Har en liten fundering att skapa en ny mer barnförbjuden blogg, eller barnförbjuden och barnförbjuden, men lite mer "vuxen". Hmm ni män som läser detta få inte för er att Susanne ska leka Malena 2 på internet, nä jag tänkte mig mer en blogg av karaktären Glamour. Glamouren bakom Susanne the man eater. Har insett efter helgens galenhet att jag inte bör släppas ut, jag är som ett rovdjur. Haha. Watch out män. Men eftersom jag banne mig inte orkar sköta en endaste blogg, så är det nog ingen vits att ha ännu ett skötebarn. Men det tål att tänkas på iaf. Återkommer i frågan.

Annars då vad har hänt? Jag ska iväg på en jobbintervju på onsdag. Blir spännande, men jag måste förbereda mig en smula. Har ju bland annat skrivit i ansökan att jag har ett genuint samhällsintresse, hmm jag som tom missat att Alcazar Andreas har hiv. Iofs tror jag inte att det kommer komma frågor ang detta på intervjun, men jag måste ta mig i kragen och på en dag skaffa mig ett brinnande intresse för samhället.

Tror jag ska börja med att studera våra trevliga och snygga konstaplar. Eller vad tror du Mickan? Klarar jag den "biffen"... *skratt*

Hejjjdååååå / Susen

Tiden.....

Onsdag!! Tänk nu har snart halva veckan gått. Alltså det är ju sjukt hur fort tiden går när man har "roligt".

Mitt blogginlägg idag handlar om tiden. Tiden som "sakta" bara försvinner.

Jag följde med kusin Katta och farbror Göran till farmor idag. Jag har tyvärr inte träffat farmor på flera år. Dom åren har förändrat farmor till en vimsig liten gumma. En väldigt söt och go gumma, men med ett 3 sekunders guldfisk minne. Farmors största samtalsämne för dagen var att Lyransgården hade brunnit ned. För er oinsatta kan jag nämna är att Lyransgården är/var en samlingslokal i samhället Fåker, som funnits sen urminnes tider. Det har hållts danser, bingo med mera. För lilla Fåker har en era brunnit ner. Farmor som bor ca 5 km från Fåker och har bott där sen cirka 1940-talet, har svingat sina "lurviga" på Lyransgårdens dansgolv otaliga gånger. Så hon satt i köket i Åsan idag och var olycklig i branden.

När man är hos farmor (som var min fars bardomshem), så är det sååå kul att titta på alla fotografier som finns överallt. Eftersom Göran var med så kunde man få en guidad tur bland dom äldsta korten. Ni vet såna där svartvita fotografier där personerna nästan ser målade ut och alla ser allvarliga ut. Och ramarna runt känns sådär lyxigt gamla ut, nästan kyrkliga. På ett av korten sitter iaf två små gossar i en ung farmors och farfars knä (det är fler med på bilden också), men de små gossarna väckte mitt intresse.

Den minsta och allra sötaste av dom där små var nämnligen min far. Han var nog cirka 1 år och dagen till ära införd fina hängselbyxor, precis likadana kläder som storebror Göran. Jag vart alldeles varm i hjärtat av att se min lilla far. Min älskade far, som jag tvärr bara fick ha i mitt liv tills jag var 7 år.

7 år gammal kommer jag och min mor hem till gårdsplanen i Tand. Vi hade varit på min simskola i Brunflo. När vi rullar in över gruset och ska parkera så står redan min moster och prästen från Näs där. Mamma sliter upp dörren, jag sitter lugnt kvar på min svarta, gråa och röda bilstol. Kommer sedan exakt ihåg vad som sas, moster - Ta det lugnt Inger (Inger är min mor) och sätt dig ner igen. Mammas panik är total. Sen säger moster - Mats (dvs min far) är död. Han omkom i en bilolycka min goa, rara pappa. *snyft*

Usch nu vill jag inte blogga något mera. Vart lite jobbigt nu kände jag. Men det kändes iaf varmt och skönt i hjärtat idag av och se min far som liten liten näpen pojke.

Har sansat mig lite nu. Vill tillägga att jag också vill ha en hel bokhylla med fotografier på en massa generationer. Men det känns ju sååååååå långt borta. Farmor tyckte synd om både mig och Katta idag. Både hon och jag är ju sk gammstårschor. Dvs kvinnor utan familj. Ja men någon måste ju vara det också. För i tiden var detta faktum en skam, tur för mig att det är iaf lite andra tider nu. Men var det verkligen bättre förr?!

Kram på er, take care om era nära och kära. Det kan vara försent rätt som det är / Susen

Boomerang

Tänkte bara slänga in ett litet tips, -Ät gul snö, det kan vara öl.

Nä rå, det var inte mitt lilla tips. Däremot vill jag påpeka att jag lagt in ett litet videoklipp till höger på bloggen (scrolla ner en smula). Perfekt då får ni ju lite motion inför beach -09 också.

Videoklippet är sååååå roligt. Även om man redan sett detta "gammal som gatan" klipp, så går det ju inte att låta bli att dra en STOR aning på smilebanden.

Se och njut mina vänner / Susen

(P.s) Vera jag vet att du gråter av lycka varje gång du ser klippet och jag tänkte på dig när jag till slut lyckades få in det. Tillägnar det till dig, kram (D.s)

Nytt nr önskas

Åhhh kan inte bara alla "j*vlar" låta mig vara!!!!! Är inne i en fas i livet då jag INTE orkar med måsten. Vart mer eller mindre osams med syrran alldeles nyss. Hon kom med ett förslag och bara för att jag inte vart "jihhoo", då var man minsann en surpuppa. Hon använde inte det ordet då, men tanken bakom det hon sa var typ det.

SUCK..!!!!!

Och pizzeria folket i Svensta ger sig minsann inte heller. Lugn jag har inte sökt jobb där. Däremot var ju Susanne på krogen i helgen och mitt i vimlet gick hon förbi en mörk söt kille. Susanne gillar mörka killar och då menar jag svenskt mörka. Inte Tyrone mörka, dvs såna som kommer från afrikas djungel från början. Ja ja shit the same. Killen jag passerade var ju som sagt va söt, Susanne är ju tyvärr ingen amatör på att ragga. Så ett ögonkast sen var ju killen såld. Haha visst får man vara kaxig såhär en tisdag, hmm?!

Killen går ikapp mig, vilket INTE är det lättaste på krogen. Susanne skulle lätt kunna vinna ett hundra meters lopp inne på krogen. Kanske borde införa den grenen på OS, vem som springer runt snabbast inne på lokal.

Killen visar sig kunna typ ett ord svenska, öl. Han är Kosovoalban visar det sig. Och ni ska inte tro att han kunde någon som helst engelska. Tom Susanne kunde hantera engelska denna kväll, vilket var en skräll. Hur som haver så förstår jag att killen vill att vi ska gå mot baren, detta via ordet ÖL samt pekande med hela handen.

Vi tar oss ner mot baren och hipp och happ har vi träffat på en vän åt killen. En vän som sedan agerar tolk. Jaha ja, det slutar med att jag, "tolken" och killen som visar sig heta något i stil med Bürjar sitter vid en soffa och konverserar. Jag säger något åt tolken, som i sin tur "jiddrar" något åt Bürjar, som i sin tur säger något åt tolken, som säger det till mig. Ja herre min je. Sådär fortsätter hela samtalet.

Någonstans mitt i denna cirkus fifflar Susanne upp mobilen för och kolla om hon missat något. Sen vips har mitt nr lämnats ut. Men som sagt Susanne vill ju inte sitta still under någon längre tid, så hon "ljuger" ihop att hon desperat måste hitta sin kusin. Yes hon är fri från tolknings samtalet.

Inte skulle väl jag hitta någon kusin, så dom ser mig lite senare på dansgolvet. Så än en gång drar hon kusin lögnen.

Hur som haver dagen efter surrar jag med en annan donna som lyckats med det mesta, Mickan löve your helg, och då ringer ett 0687-nr. Hmm bäst och svara. Men tur, då är det brodern åt Bürjar som denna gång agerar tolk. Han undrar om jag vill träffa hans bror. - Ja du det blir ju som lite svårt med tanke på språkproblemet. Jo det håller ju brodern med om och påpekar att Bürjar endast varit i Sverige i tre veckor. För att inte vara alltför elak säger jag snällt att jag ska fundera på att träffa honom och att dom kan återkomma om någon dag. Dvs att jag aldrig mera kommer svara när det är okända telenr som ringer.

Igår ringer ett nr, typ 4 ggr under loppet av 5 min. Jag vägrar svara, vem det än är så lämnar dom ett mobilsvar om det är dödsviktigt. Inget mobilsvar, kollar upp numret och det går till en Ali dvs krogtolken.

Idag alldeles nyss ringde 0687-numret igen. Dvs numret som går till restaurangen på hotellet i Svensta. Han sa ju det brodern, om jag hade vägarna förbi Svensta så var det ju bara och komma till deras pizzeria. Tänk vilken lycka, man ligger ju inne med gratis mat. *skratt*

Nä man ska väl ta och byta nummer, man har ju bara haft samma nr sen man skaffa telefon typ 1995. Mitt nummer var förut en hemlig skatt, men vette gudarna varför det hamnat i "orätta" händer alltför många gånger senaste åren. Kanske mitt vilda singelliv har något att göra med saken. Haha noll ansvar som sagt.

Free food in Svensta, jihhaa / Susen

Gordon 2

Nu har man tryckt kinamat för ett helt år, typ. Gott som bara den. Jag riktigt hör hur munvattnet rinner till på er som läser detta, haha.

Man kanske borde söka jobb som kock på Eastern Palace? Tänk mig bland alla "lolanga-människor", det skulle nog bli en succé. Men jag tror jag ska söka jobb på Subway, tänk vilken "total" lycka att se alla människor en lördagnatt. Stort ELOGE till dom människor som orkar arbeta på såna jobb. Såna jobb som är typ krogrelaterade.

Jag jobbade en kort sväng på Bergsåkers Travbana, var nog den sämsta servitrisen som någonsin satt sin fot i en restaurang. Tur som f*n att min "karriär" inom den branschen uteblev.

Nu är det Sex and the City på TV:n, det är mitt absoluta favvo program. Måste nog avsluta mitt bloggande kände jag för att insupa detta avsnitt för kanske trettielfte gången.

I love SATC / Susen

Vrå sökes

Hade ju tänkt att fortsätta min rapportering från helgen, men tar det en annan gång. Är less idag, som bara den. Känns som att jag är den mest rastlösa själen i ett par skor idag.

Min ena syster ringde precis och det var inge trevligt samtal. Usch jag som har en sån "god" förmåga att skjuta saker och ting långt bort i en undanskymd vrå i hjärnan. Varför har man då syskon/familj som minsann ska ta upp saker man inte vill tänka på?!

Ja ja förträng, förträng och ladda inför kinamats ätning istället.

Bye from me / Susen

Dressing på näsan

Söndag är det och Susanne mår faktiskt mycket bättre än hon egentligen förtjänar. Jihhaaa det finns en gud som räddade mig från jordens största bakfylla. Tusen tack för det.

I helgen som varit har Susanne varit en "dålig elev". Hon har haft noll ansvar och betett sig som 14 år igen. Känns skönt att ta såna helger ibland. Man bara flyter med tåget. Drack vin redan i torsdags, så man har klarat av en 3-dagars. Inte illa pinkat för lilla jag, som i vanliga fall är död efter en kväll. I torsdags var det iofs lugnt, men fredag och lördag är en fin soppa. =P

Igår var det party hos lill kussen Katta. Hon och jag och flera till. Jag hade kvällen till ära valt mina exklusiva leopardtights. Dom tightsen hade jag inhandlat för att vara en sköning på afterskin i Whovalley, men nu har dom vinglat runt på Plaza. Idag är dom dock inte lika fina, ett stort hål mitt i grenen. Samt att hela jag stank hamburgare. Måste ha ätit hamburgare med hela min kropp igår. Skulle vara "intressant" att fått sett en stilstudie på nattens måltid. Hmm man lär väl ha sett ut som en gorilla, slafsat runt och vaktat maten med hökögon.

Det var som lite lustigt när jag satt och slafsade i mig maten, på nåt j*drans vis hade jag fått ett ragg efter mig. Någon ljushårig bratt, som säkerligen knappt hade hår på pung*n. Där på hamburgerhaket satt vi iaf och han satt och sa att jag var såå fin. Gud va fin jag ska ha varit med dressing i typ halva ansiktet. Då dyker ett gammalt ragg upp och börjar smöra. Detta är vid kvart över 2. Desperata karlar, nä vadå. Men Susanne koncentrerade sig mer på sin mat än att bjuda upp till "dans", så hipp och happ så försvann bägge 2. Dom kanske fann varandra istället. Haha.

Ska göra ett till inlägg (minst) om denna sjuka helg. Kände att ett inlägg liksom inte räcker. Men för er nyfikna kan jag ju säga att jag fick ett samtal förut, ett samtal från mina nya vänner ala TOLK....

See U soon my blogg / Susen

Frösön by day

Idag har jag och lill kusinen Katta varit på Gregoriemaknaden i Östersund. Denna marknad är ett frosseri för dom som gillar getmese, rökta produkter, 5 par strumpor för 100 kr, handväskor osv osv. Alla marknader har liksom exakt samma utbud. Hmm när ska det istället för munkar säljas kaffekask?! Tänk vilket drag det skulle bli och gud va dom skulle få sälja om "alla" besökare gick runt och var lite smålulliga.

I Sundsvall finns en marknad som heter Selångermarknad, där minsann har dom ölförsäljning. Detta faktum var perfekt när exet började trilskas och klagade över att det var tråkigt att gå runt och kolla.

Har märkt en tendens bland män att så fort dom ens känner lukten av exempelvis IKEA, så har dom liksom tappat allt mod. Män är som stora klagade barn i köpcentrum - Ska du prova allt det där? När ska vi åka hem? Köp den där tröjan, så vi kan fara hem sen osv osv. Killar har liksom ingen känsla för att gå runt i timmar och kolla in olika alternativ, för att sedan gå tillbaka och köpa det allra första plagget/saken man stod och klämde på.

Måste ju ta och berätta varför jag valt den rubrik jag valt till detta inlägget. Jag och kussen gick från henne på Frösön in på marknaden. På vår väg i snålblåsten passerade vi ett bostadshus som Susanne besökt i samband med en blöt utekväll för måååånga år sedan.

Hur som haver så hade Susanne missat alla bussar hem den gången och taxi till min by kostar skjortan. Mitt i allt elände dyker min polare Patrik upp. Denne vän hade för kvällen lånat sin släktings lägenhet och förbarmade sig över en stackars "hemlös" Susanne. Efter att obligatoriskt druckit några "välbehövliga" stadiga efterfests groggar sussade man gott tills tidigt dagen efter.

Dagen efter dyker släktingen upp - Hej hopp. Jo men visst hoppla. Frukost intogs och Susanne började känna av en "trevlig" bakfylla. På den gamla "goda" tiden festade man ju oftast 2-dagars och detta var en lördags morgon. Susanne kom då på att en öl vore kanon, så hon frågar lite "diskret", men det gav utdelning och en kall pilsner serverades. Gud vilken bra bed and breakfast detta place var.

Nu till det festliga i denna historia. En ny släkting dyker upp. Susanne hade vid detta laget hunnit bli lite smålullig. Gud va roligt med mer folk, ni vet desto fler desto bättre. Den nya släktingen vid namn Karin sätter på radion. Det visar sig att hon skrivit en låt till Vikingarna, love you long time Christer Sjögren. Där sitter nu jag och Karin och håller våra tummar, Susanne jobbar vidare på sin fina fm fylla och vi inväntar om Karins låt tagit sig in på Svensktoppen.

Till slut kommer resultatet. Ett jubel utan dess like bryter ut. Karins slagdänga - Kan man älska nån på avstånd, hade lyckats. Jihaaaaaaaaaaaaaaa...!!! Tänk vilken rolig fm Susanne hade den gången. Sånt där lyckas man banne med inte längre. Det är väl åldern som sätter stopp.

Måste ju till slut säga att jag är stolt att jag fått dela denna magiska stund med Karin m.fl.

Kan man älska nån på avstånd, tralalalalalala.. många timmar i min bil, tralalalala.

Bye and going to Melodifestivalen next år / Susen

Pang i lastbilen

Har noll bloggkänsla idag känner jag. Det känns ungefär som att det inte hänt en endaste intressant sak i hela mitt liv. Hmm illa illa.... =(

Man kanske får ha såna dagar. Då hjärnan liksom inte riktigt är vaken?! Eller?! Är men IQ-badboll då?? Bara luft innanför pannbenet.

Ska ta mig i kragen och samla mig i cirka 10 sekunder och se om det hjälper? 1001, 1002, 1003 ... 1009, 1010. Hmm tack vare min "kolla hur långt bort åskan är räkning" kom jag faktiskt på en ganska kul grej.

Detta var back in the good old 80-talet. Jag var nog cirka 5-6 år och var ett "lydigt" barn. Denna dagen så var Tor i farten på himlavalvet. För er som inte kan er mytologi, så innebär det att åskan går. Hoppas iaf att alla vet att man ska sitta in en bil när det åskar?! Denna dagen gick åskan hårt och det var bara jag och min mor hemma. Pappa hade bilen, så nu var goda råd dyra.

Min mamma kom då på att företagets lastbil stod på gården. Min far arbetade som bergssprängare. Ett coolt jobb, men min far var en tuffing. Tyvärr så dog han när jag endast var 7 år gammal. Kanske tar upp det ämnet någon gång, men inte idag. Snabbt tog vi iaf vårt pick och pack och sprang ut till lastbilen. Man hade som färdiga kitt för att sitta i bilen. Jag hade alltid med mig målarböcker och lite annat att pyssla med. Till lycka för dom övriga i bilen.

Nu satt jag och min mor iaf i säkerhet i pappas lastbil. Åskan dundrande förbi och genom att räkna på "åskvis" så insåg vi snabbt att den passerade alldeles förbi. När solen åter tittade fram genom dom svarta som natten molnen, så gick jag och mamma glada i hågen in i huset igen.

När pappa kom hem så berättade mamma av en slump att vi suttit i lastbilen. Min far utbrister - Är ni inte riktigt klok???? Jag har ju flera hundra kilo dynamit bak på flaket.....!! Ops..

Det hade kunnat blivit en REJÄL smäll det! Kanske ska tillägga att man inte får ha dynamit lagrat så, men som sagt detta var back in the glada 80-talet. Ni vet då alla var glada, fastän dom bar kavajer med axelvaddar som amerikanska fotbollsspelare skulle kunna döda för, alla hade hoooockey frilla och Miami Vice var the IT show på TV.

Ja hej och hå.

Sweet dreams från the girl who nästan played with fire / Susen

Beach 2012 kanske?!

Idag är det tisdag den 3/3. Tänk va tiden går fort när man har mycket att stå i. Har bland annat agerat flyttkarl. Min lilla kusin har äntligen fått flyttat in i hennes nya fina lägenhet på Frösön. Hon är väl värd att äntligen få lite ro. Ska hålla alla mina tummar för det, hårt som bara den!! Lilla kusinen är faktiskt inte så liten längre. Hon fyllde nämnligen 28 gamla eller är det unga?! år idag. Var där och smaskade fika idag.

Jag har haft en riktig tjockis dag idag, huvva både McDonalds och allt fika. När ska jag inse att Beach 2009 är i antågande?! I maj/juni när det är såååå försent att åtgärda det hela. Nä det blir väl som alla andra år, Susanne behåller linnet på.

Som vanligt så brukar jag ju ha roliga saker angående de mesta ämnen jag skriver om och ämnet tjockis är inget undantag. Iaf så var jag tillsammans med en kille som hade en liten dotter sen förut, vet ej om jag kanske nämnt henne tidigare -Nora. Hur som haver Nora var väl cirka 5 år när hon sa detta. Jag stod iaf utanför bilen och sa hejdå till Jenny och Tony (exet) och Nora satt redan i bilen. Då säger Nora - Va smal du har blivit Susanne. Jag svarar - Jasså tycker du det? Nora tittar då sådär busigt och säger - Jag bara skojar med dig FET TJOCKIS...!! Efter detta brister alla utom jag ut i ett ljudligt skratt som säkert ekande mellan alla hus i Sundsvall.

Ja du dom säger ju som sagt att barn säger sanningen. Attans också.

Nu ska Susanne ta och utforska om soffan är lika underbar som den alltid brukar vara.

By by beach 2009 / Susen