Men helt ensam är jag inte. Detta är en av mina 2 st substitut för hela den där familje grejen.
Hmm hade ju inte tänkt att förgylla min blogg med bilder. Men va f*n alla verkar ju smälla in massa sånt. Jag hade ju tänkt ha en blogg med mycket text, typ gammal tidnings känsla. Så man nästan dör när man läst en rad. Men man föll ju för grupptrycket, vill ju inte erkänna det, men så är fallet.
Detta är iaf Wilma. En honkatt på cirka 7 år, även kallad racerbajsaren av mina killpolare. Kan ju dra den intressanta historian.
Vi satt och drack lite och Wilma satt brevid mig på soffan. Jag lyfter upp henne och hon blir skrämd av något och sprattlar sig loss. I samband med sprattlet skiter hon på sig, så det sprutar vattnig bajs på matten och lite överallt. Kan ju tillägga att jag var helt klar för utgång. Duschen och ombytning nästa. Därav fick hon "smeknamnet" racerbajsaren.
Matten loves U Wilma. Och lyssna inte på kompisar som säger att husdjur bara är massa jobb.
The ceazy catwoman. Out/ Susen
måndag 9 februari 2009
Racerbajs, lovely?!
Upplagd av Susen kl. 00:20
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Brilliant posting!!!! Congratulations!!!
haha, härligt historia! =)
Skicka en kommentar